torsdag 29 december 2011

Sim salabim så var strävan borta!

Jag har snöat in på många saker den sista tiden. Framförallt så gillar jag att vara "smart" när det gäller att bunkra och buffra säsongens mat-skatter. Det kan vara allt från hur man förvarar sin odlingsskörd till hur man hamstrar det man finner i skog och mark. I somras och i höstas plockade jag en hel del svamp och några slånbär för att testa slånbärslikör. Men någon likör blev det aldrig. Sedan roffade jag åt mig valnötter från mina pärons valnötsträd, plockade in mängder med äpple och päron från vår trädgård här hemma och skördade chillis i växthuset. Allting gick i omgångar och hur man väljer att förvara sina skatter kan ibland avgöra hur schysst det sedan känns att konsumera dem. Och valet kan också många gånger vara en livsförsäkring. Ve och fasa om all svamp förgås för att strömmen försvinner i ett par dagar eller om äpple måste kastas för att de är övermogna. Jag tycker att de alternativ som kostar minst i energi kombinerat med lång livslängd är mest intressant. Givetvis ska det inte äventyra varken smak eller upplevelse av det som man förvarar. Och näringsämnena ska gärna inte heller gå helt förlorade.


Ett sätt som stämmer in på detta är torkning. I alla fall för en hel del grönsaker och frukt. Jag hade nog inte gått in så mycket för torkning denna sommar och höst om det inte var för att det blev så enkelt med den mattork jag fick i 30-års present. Här hemma finns det heller inte en 200-liters frys, men väl hyllplats räknat i meter och två matkällare. Det fanns därför ingen anledning att sluta plocka svamp i mitten av september eller att inte gå loss på samtliga äpplen och päron från vår trädgård. Jag torkade därför äppelringar, päronskivor, trattkantareller, trumpetsvamp, blöta valnötter, bäckmynta från traktens å, slånbär från heden och chilis från växthuset.

Om man inte vill torka på en mattork kan man välja andra mer energi-effektiva alternativ som till exempel ovanför en eldstad. Här hemma har jag hängt upp ett tråg ovan vedspisen. För äpple och päron som annars tar lång tid i en el-driven tork är detta ett bättre alternativ. Svamp, däremot, torkade på 3-4 timmar i torken och därför blev det ett bättre alternativ ansåg jag. Har man torra utrymmen hemma som inte är för kalla fungerar också de utmärkt till svamp eller liknande.


Man kan i princip torka vad som helst men med varierat resultat. Ett tips är att inte torka för kort tid - finns det fukt kvar i t.ex. fruktköttet kan det inte förvaras lika länge. Risken finns att det möglar. Det bästa sättet att förvara den torkade frukten eller svampen är i mörker och så torrt som möjligt. Glasburkar fungerar bra om de kan slutas tätt och hålls i mörker. Ett projekt inför nästa år är slånbär för det blev jädrarimej sjukt gott att äta torkat. Färskt är det ju ingen höjdare, blir strävt i hela munnen. Slånbär är tydligen super-rikt på både C-vitamin och antioxidanter. Gött att gå o-sjuk (frisk) hela 2012, peppar peppar.

1 kommentar:

  1. hej! jag undrar Hur du torkade dina slånbär? med kärna el utan? hur fick du ut kärnan?

    SvaraRadera